Vecka 22.
Den senaste tidens stora mediafokus har ägnats åt kungen, Sveriges statschef. Det är kungens privatliv, som har varit i centrum för uppmärksamheten. Mycket av debatten och intresset rör huruvida han vid något eller några tillfällen besökt nattliga nöjeslokaler. Kungen har nu dementerat flera av påståendena i en intervju. Vad som egentligen är sant eller osant får vi kanske reda på någon gång i framtiden. Det som är märkligt är medias ohämmade tilltro till en före detta kriminell person, som står bakom några av anklagelserna. Dessutom har kungen inte gjort något olagligt. Om, jag menar om, statschefen vid något tillfälle besökt en nöjeslokal, skulle detta vara skäl för att ifrågasätt monarkin eller kungens förmåga att sköta sitt ämbetsuppdrag? I kölvattnet har givetvis de som starkt ogillar monarkin försökt dra växla på debatten och med anledning av uppmärksamheten framföra sina önskningar om republik.
Om kungen hade deltagit i Pridefestivalen, hade då hans omdöme varit klanderfritt? Det hade absolut ansetts mycket klandervärt och omdömeslöst för tio år sedan. Slutsatsen är att allt tyckande är relaterat till vad som påstås vara inne för tillfället. Vilket statsskick som Sverige ska ha är en helt annan fråga.
Sila mygg och svälja kameler är den etiska ledstjärnan för många i media, tyvärr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar