Oseriösa parkeringsbolag fuskar

Riksdagsvardag vecka 4.

En av de nygamla frågor, som media uppmärksammat denna vecka, är problemen med felaktiga parkeringsavgifter. Den minnesgode kanske erinrar sig att jag tidigare försökt få till stånd en översyn av lagstiftningen. I ett frågesvar till mig svarade kommunikationsministern att hon inte avsåg att göra någonting.
Nu har TV4 uppmärksammat frågan och presenterat både drabbade och intervjuat parkeringsvakter. Parkeringsvakterna tillstår att man fått i uppdrag att lappa minst 25 bilar om dagen.
Den stora problematiken är att de som parkerar på privat mark råkar ut för andra regler än de som gäller för kommunala parkeringar. Bevisläget för en lappad fordonsägare är betydligt svårare, då man ska visa att det råder uppenbar oskälighet för avgiftsuttaget. Detta innebär att fordonsägaren ofta måste driva civilrättslig process mot parkeringsbolaget med risk för stora processkostnader. För det mesta väljer man då att betala den felaktiga parkeringsboten.
Denna rättsosäkerhet och orimliga underläge för fordonsägare kan inte fortsätta. Det är nu dags för kommunikationsministern och lagstiftare att rätta till problemet och stå på medborgarnas sida.

Någon behöver övervaka parkeringsbolagen. Där det saknas en oberoende tillsynsinstans och tillståndsplikt, har ett osunt förhållande utvecklats där parkerande bilister på bristfälliga grunder hellre betalar än bråkar för stora rättegångskostnader.En oberoende instans behöver hålla efter bolagen.

TV4 har gjort flera reportage om detta problem där parkeringsvakter anonymt berättar om sin företagskultur där fusk praktiseras friskt.

Är vindkraften klok?

Efter en välbehövlig julledighet har så Riksdagen öppnat och inlett sin vårtermin. Under det nya årets inledning har jag lyckats producera några debattartiklar, en i Hallandsposten om vindkraft och en om svensk mångkultur på Newsmill.
Etablering av vindkraftverk har blivit en allt mer brännande fråga, som engagerar väldigt många människor som råkar ut för den stora nyetableringen. Hur väl genomtänkt riksdagsbeslutet om en stor utbyggnad av vindkraft var kan ifrågasättas utifrån flera infallsvinklar, ex energieffektivitet, miljöpåverkan och alternativa förslag. Ett realistiskt alternativ, som förträngts är den stora outnyttjade kapaciteten i de mindre vattenkraftverken. Det är inte rimligt att fastighetsskatten på vindkraft är 0.2 procent medan den är 2,8 procent på småskalig vattenkraft. Detta visar hur ensidigt hela debatten om energiomställning har blivit, där vissa miljölobbygrupper kan få politiker att styra i en färdriktning och förlora helhetsperspektivet. Det är väl känt att mycket av kapaciteten i småskalig vattenkraft inte tas tillvara samtidigt som man bråkar med berörda grannar till vindkraftverken. Vid ett besök i Ödeshög i december förra året träffade jag både upprörda och förtvivlade grannar till felplacerade vindkraftverk. Det duger inte att vi som lagstiftare ignorerar människors vardag, vilka drabbas av våra beslut. Lyhördheten och respekten hos beslutsfattare för enskilda i kombination med restriktivitet att tillmötesgå olika lobbygruppers intresse måste öka. Energiomställning måste göras med omdöme och vinna acceptans hos svenska folket, även hos dem som bor och verkar utanför Stockholms murar.