Vecka 20.
I måndag deltog jag i ett givande gårdsbesök i Laholm anordnat av LRF. Den stora lantgården är helt inriktad på grisuppfödning. Det mest intressanta var dock deras investering för att bli självförsörjande på energi. Förutom två tidigare uppförda vindkraftverk på den egna marken långt ifrån andra bostadshus, satsar man nu på en biogasanläggning. Biogasen kommer från en återanvändning av den egna grisgödseln tillsammans med egen majsodling. Biogasen kommer både att användas till värmeproduktion i en gasbrännare och till en konverterad dieselmotor kopplad till en generator. Gasbrännaren kommer att svara för värmeförsörjningen och generatorn tillsammans med vindkraftverken kommer att leverera el. Inom några månader kommer anläggningen att vara igång.
Detta visar att lokala lösningar ofta är den mest effektiva metoden för att skapa långsiktigt hållbara energisystem.
På torsdagen inträffade något vid Skatteutskottets möte, som få trodde skulle vara möjligt. Vid mötet beslöt s, v mp och sd att sammanskriva sig i en del av yttrandet till Finansutskottet om vårbudgeten. Därmed inleddes också ett nytt arbetssätt i den etablerade praxis, som gäller enligt den nya budgetprocessen och som socialdemokraterna tidigare hållit strängt på. Själva sakfrågan gällde en utredning om jobbskatteavdraget, som man önskar sig. Jobbskatteavdraget är ett av de mest utvärderade skatteinslagen, som finns i modern skattepolitik. En lång rad nationella och internationella institut har påvisat de goda jobbskapande effekter, som detta har. Man måste ställa sig frågan hur man hos de rödgröna kan vara beredda att gå så långt att man samskriver sig med Sverigedemokraterna, som man för ett halvår sedan bestämt tog avstånd från att ha något att göra med. Den rödgröna färgen börjar få inslag av mörka nyanser i sin strävan att ge alliansregeringen tjuvnyp. Jag befarar att vi inte sett slutet än på denna underförstådda samverkan. Ett välkänt talesätt dyker upp: Ändamålet helgar medlen.