Ankeborgs parkeringsdjungel

Vecka 16

Under påskveckan, eller Stilla veckan som den också kallas, uppmärksammades mitt engagemang i parkeringsfrågan av tidningarna Motorföraren och Bilsport nummer från förra veckan. I torsdag föregående vecka deltog jag också i Radio P4 Stockholm i direktsändning i ämnet. För en riksdagsledamot är detta en skaplig utdelning i en fråga som man själv driver. Många enskilda har hört av sig och uttryckt sitt stöd för mitt arbete. Flera är också de, som råkat ut för minst sagt märkliga parkeringsavgifter.

Parkeringsproblemen tycks bara öka ju mer man rotar i frågan. Det är uppenbart att det råder rena godtycket i lappandet runt om i landet. Grundfelet är att regelverket på området är bristfälligt och att vem som helst kan starta ett parkeringsbolag utan särskilt tillstånd eller tillståndsprövning, utbildning etc. Det mest häpnadsväckande är att kommuner sluter så kallade nollavtal, där parkeringsföretagets enda inkomst är felparkeringsavgifterna. Självfallet kommer antalet oriktiga parkeringsavgifter att öka samtidigt som den parkerande hamnar i ett juridiskt underläge när man kräver rättelse.

Det är hög tid att röja upp i Ankeborgs parkeringsdjungel och att införa ett rättssäkert regelverk.

Momsen och Bryssel

Vecka 15 I söndags reste skatteutskottet på en tredagars resa till Luxemburg och Bryssel. Vi avreste gemensamt från Kastrups flygplats i Köpenhamn och efter bland annat ett byte till ett annat flygplan anlände vi kl. 18.30 i Luxemburg en timme efter utsatt tid. Redan på söndag kväll inleddes arbetet med ett möte med en företrädare för Europeiska Investeringsbanken. Vid den gemensamma middagen fick vi en redogörelse för bankens verksamhet. På måndagen träffade vi svenska företrädare för Euopreiska Unionens Domstol och samma eftermiddag besökte vi EU:s Revisionsrätt för en föredragning om dess verksamhet och aktuella frågor. Senare på måndag eftermiddag avreste vi med buss till Bryssel, ett avstånd på ca 25 mil. Måndag kväll avslutades med en middagsträff med den svenska representationen vid EU för samtal om aktuella EU-frågor. Tisdag förmiddag ställdes stegen mot EU-parlamentet. Där träffade vi flera svenska parlamentsledamöter som informerade oss om aktuella politiska frågor i parlamentet. Kl 12 inleddes ett möte med EU:s kommissionär för skatte-, finans och tullfrågor, Algirdas Gediminas Semeta. Vi fick då tillfälle att ta upp de mest aktuella svenska skattefrågorna, bland annat momsbeläggning av ideella organisationers verksamhet som nu hotar många föreningar i Sverige. Detta efter kommissionens avslag på den svenska regeringens ansökan om ett fribelopp för ideella föreningars verksamhet. Eftermiddagen avslutades med ett möte med företrädare för den svenska representationen i frågor som rör skatter. Sent på tisdagskvällen anlände vi till Arlanda lagom trötta för ytterligare några dagar av riksdagsarbete. Väl hemma fredaga kväll får man frågan om det var trevligt skönt på resan. det givna svaret är att det är tur att nästa vecka är plenifri.

Rasande storstädning hos sossarna

Vecka 14. Socialdemokraterna har utsett en ny partiledare, Håkan Juholt. En ny ledare utan ny politik brukar inte vara ett bra koncept. Detta om man ska tro de uttalanden, som han hittills gjort. Det som är uppenbart är att det är storstädning på gång bland de socialdemokratiska företrädarna. En efter en försvinner tidigare framträdande politiker från rampljuset, såsom Tomas Östros, Sven-Erik Österberg och Ibrahim Baylan. Från att ha varit starka kandidater till partiledarposten till en plats i skymundan. Man måste fråga sig om den nya partiledaren tror att personer är viktigare politiskt sakinnehåll. Det borde vara uppenbart för s att politiken inte är i paritet med väljarnas uppfattningar. Så tycks inte vara fallet utan man längtar tillbaka till en tid som inte är. Alliansen måste fortsätta förnyelsen av Sverige och rätta till de brister som ännu finns för att möta framtiden. En mycket viktig fråga är arbete för unga personer. Arbetet med att knyta utbildning och företag samman kommer att vara en nyckelfaktor. Utan företag inga jobb. Utan utbildade arbetssökande inga företag.

Slutsatser om sjukförsäkringen

Vecka 13. I måndags presenterade vi i kristdemokraternas arbetsgrupp för sjukförsäkringen vårt resultat vid en presskonferens i Riksdagen. Vi fick ett bra genomslag i media och flera positiva kommentarer i olika tidningar och etermedia. Vi förslår bland annat att rehabiliteringskedjans undantag måste justeras så att riktigt sjuka personer inte förs över till Arbetsförmedlingen för arbetslivsintroduktion. Vidare anser vi att redan sjukskrivna personer inte ska kunna bli utan ersättning och att Arbetsförmedlingen ska göras ökade insatser för att få fler personer i sysselsättning. Vi föreslår också att definitionen kring arbetsförmågebedömning för sjukersättning mildras. Dessutom måste bedömningen av arbetsförmåga bli likvärdig hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen för att personer inte ska hamna i ett ingenmansland utan ersättning och rehabiliteringsinsatser. Människovärdet måste alltid vara högre än penningvärdet.

Hysterisk mediarapportering från Japan

Vecka 12. Nyheter är ett märkligt område. Kanske mest de som förmedlar nyheterna och hur man selekterar vad som framförs. Ett numera klassiskt exempel är tsunamikatastrofen i Japan. Man befarar att drygt 20 000 personer omkommit på grund av den 23 meter höga tsunamivågen, som bokstavligt sopade bort allt i dess väg. En humanitär katastrof av historiska proportioner och ett land i kris. Istället läggs nästan allt mediafokus på kärnkraftsolyckan i Fukushima och som fått svenskar att köpa upp alla tillgängliga jodtabletter 1 200 mil från där olyckan inträffade. Man kan verkligen tala om oproportionerligt, hysteriskt beteende. Ser man till den faktiska situationen i vårt land finns det ingen jämförbarhet med det, som hänt i Japan och med den svenska kärnkraften, tsunami och flodvågor. Självfallet är det viktigt att man drar lärdomar av de brister, som kan ha funnits vid det japanska kärnkraftverket för att förbättra säkerheten vid de svenska motsvarigheterna. I motsats till medias rapportering finns ett folkligt behov av saklig information i ämnet.

Vindkraften och verkligheten

Vecka 11. I lördag var jag i Östersund och höll ett föredrag om vindkraftsutbyggnad. Under titeln ”Vindkraften och verkligheten” berättade jag om riksdagens beslut om utbyggnad av vindkraft och de problem som boende upplever när verken placeras på fel ställe. Erfarenheterna från flera ställen i landet visar att det är noga var verken placeras för att minska de störningar som kan uppstå. Den stora risk som kan uppstå är att vi får en omfattande konflikt runt om i landet där acceptansen försvinner och långvariga tvister blir resultatet. Jag manade till försiktighet vid lokaliseringen och att man tar ut rejäla avstånd, samtidigt som man finner hållbara lösningar med de närboende. Sverige har stora obebodda områden där lokaliseringar skulle störa mycket litet, men vinstintresset tyvärr får överhanden. Dessutom är vindkraften enbart ett mindre tillskott till svensk elproduktion, vilket måste beaktas. Som om detta inte är nog har man från politiskt håll, läs miljöministern, sagt att man eventuellt är beredd att slopa det kommunala vetot. Det kommunala vetot var en av grundförutsättningarna för en utbyggnad.Som kristdemokrat måste man säga nej till dylika intrång i det kommunala självbestämmandet.

Tysk grisinvasion

Vecka 10. I veckan besökte kristdemokraternas riksdagsgrupp LRF, Lantbrukarnas Riksförbund. Vi informerades om de utmaningar som det svenska jordbruket står inför i en internationell konkurrens. Det är uppenbart för oss, som anser att svenskt jordbruk är en viktig del av basnäringarna och att svenska konsumenter ska ha tillgång till högvärdiga livsmedel, att det svenska jordbruket måste ges likvärdiga villkor med konkurrenter från andra länder. Den senaste tiden kraftiga prisnedgång på griskött på grund av en tysk prisdumpning kommer att innebära att många grisuppfödare får slå igen. Detta är ingen önskvärd utveckling. Långsiktigt kan givetvis inte statsbidrag lösa dessa problem, men vi får inte vara naiva och tro att svensk jordbrukspolitik kan utformas utan hänsyn till omvärlden. I alla fall inte om vi vill kunna köpa svenskproducerat gris- och nötkött i våra livsmedelsbutiker.